Välkommen till H2O Teknik

Underhåll av dricksvattenreservoarer

Statusbedömning - Byggnadsteknisk inspektion

En byggnadsteknisk statusbedömning innefattar många olika delar. 


  • En grundlig yttre och inre inspektion av den aktuella konstruktionen.
  • En statusbedömning med inriktning på det byggnadstekniska.
  • Betongprover för att se nuvarande tillstånd och bedöma långsiktig fortlevnad.
 
Byggnadsteknisk statusbedömning har som syfte att bedöma reservoarens nuvarande tillstånd samt att dokumentera skador och brister genom en fördjupad inspektion och provtagningar. Inre inspektionen utförs med frisimmande farkost eller okulärt i tömd reservoar.

Utförande: 
  • Okulär besiktning av samtliga in- och utvändiga ytor. Robot kan användas. 
  • Uppmätning av karbonatiseringsdjup genom borrkärnor som tas från byggnadens olika delar.
  • Sprick- och skaderegistrering.
  • Fotografering av upptäckta brister. 
  • Vi samarbetar med CBI Betonginstitutet vad gäller provtagningarna tunnslipsanalys och tryckhållfasthetstest.

Alla arbeten utförs enligt svensk standard och lagstiftning och H2O Teknik samt dess personal innehar de certifieringar som krävs. All vår personal är utbildad inom livsmedelshygien. Vår utrustning används endast i dricksvattenreservoarer.

Dokumentation: 

Arbetet dokumenteras i en skriftlig rapport enligt de riktlinjer som finns från Svenskt Vatten. Rapporten är utformad för att utgöra underlag för planering och budgetering av reservoarens framtida underhåll både vad gäller kort och lång sikt. Rekommenderade åtgärder presenteras och rapporten fungerar även som underlag för upprättande av anbudshandlingar.

Intressanta fakta om betong

Vid tillverkningen av cement frigörs koldioxid. Utsläppen från Sveriges tre cementfabriker motsvarar ca 2–3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.


Men den färdiga betongen tar också upp koldioxid. Processen kallas karbonatisering och innebär att koldioxiden i luften reagerar med betongens kalciumhydroxid och bildar kalciumkarbonat. Man kan beskriva det som att betongen återgår till sitt ursprung som kalksten. 


Forskning visar att de betongkonstruktioner som idag finns i Sverige tar upp cirka 300 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar ca 15–20 procent av koldioxidutsläppen. Betong tar upp koldioxid under hela sin livslängd. 


Förr sade man att betong varar för alltid. Det är inte sant! Salter, koldioxid och vatten bryter ned betong och dess rostskyddande egenskaper.


Karbonatisering är en process som innebär att luftens koldioxid reagerar med betongens kalciumhydroxid. Det leder till att betongens ph-värde sjunker och skyddet för armeringen försämras. Så småningom börjar armeringsjärnen att rosta. Man talar om spjälkt och karbonatiserad betong.

Källa: Svensk betong